Våra förfäders kunskap om mat har inte gått i arv så som i tidigare generationer. Hemkunskapen i skolan är begränsad och våra populära matlagningsprogram siktar ofta högt ovanför vardagsmatlagningen. Så vem kan man fråga?
Jag som jobbar med livsstilsfrågor, med fokus på mat, utifrån sjukvård, kommunikation och restaurang sedan 90-talet kan konstatera att grundläggande kunskaper om mat, planering och vardagsmatlagning har tappats bort. En av konsekvenserna är ohälsa, ett tema som återkommande tas upp i vård och media. Ofta med rubriker som inte bara flyttar problemen till samhällets och politikernas bord utan leder rakt in i känslan ”jag kan inte göra något”.
”Bra mat är en klassfråga”. Det stämmer till viss del. Men hemlagad, enkel mat av svenska basråvaror är billigare än köpt färdigmat. Problemet är att vi har tappat förmåga, tid och inspiration att laga vanlig mat från grunden. Vi småäter mer än förr och vi slänger 1/3 av all mat som produceras i världen. Det blir dyrt i längden för både individ, samhälle och klimat. Med tanke på det stora utbud av frestelser som lockar vid butikernas kassor krävs det både vilja, planering och strategi för att handla klokt (gå aldrig och handla när du är hungrig), envishet och starka solbrillor (så att jag inte ser alla röda prislappar och ”3 för 2”).
”Bra mat är en utbildningsfråga”. Förr i tiden lagade ”husmödrar” bra mat och tog vara på allt. De hade sällan hög utbildningsnivå. Nej, det var kunskaper som gick vidare från generation till generation. Såklart vill jag inte tillbaka till gamla tiders ansvarsfördelning, men vi kan inte blunda för att ovärderliga kunskaper tappades bort i takt med att matindustrin växte sig stark och rationaliserade bort vardagsmatlagningen. Men låt oss sluta skylla ohälsosamma matvanor på låg utbildning. Alla kan lära sig laga bra mat.
”Bra mat är en tidsfråga”. Ja, här har vi ett grundproblem. Ju längre bort från mormors kunskaper vi kommer, dess större uppförsbacke har vi. Det tar tid att lära sig nya saker och tid har blivit en bristvara. Å andra sidan finns det många ensamma som längtar efter att bidra och få göra nytta. Låt oss ta vara på kunskap hos den generation som kan konsten att laga storkok som spar tid och pengar. Mat är gemenskap. Nu är det dags att låta måltiden blomma, som en fin kampanj hette för några år sedan. För detta behövs en samlande kraft.
Hur hittar vi tillbaka till Måltidens magi, som Mats-Eric Nilsson skrev om i sin bok från 2017? Låt oss närma oss Brasilien, där de allmänna kostråden inbegriper både att lära sig laga bra mat från grunden, av bra råvaror, att dela med sig av den kunskapen till andra och att, i den mån det går, äta i sällskap med andra!
Har du en konstruktiv idé? Äkta vara startade en rikstäckande fruktförmedling. Vem vill bli först med att starta en matlagningsförmedling?
”Bra mat är svindyrt”. Ja, nu skjuter matpriserna i höjden. Samtidigt hörde vi av måltidsforskare i början av 2022 att maten aldrig har varit billigare i vårt land. Så kom kriget i Ukraina. Nu får vi göra som våra förfäder, prioritera det som är viktigt för överlevnad. Låta en större del av både hushållskassa och tid gå till mat.
Antingen sätter vi oss ned och känner oss lamslagna över stigande priser och lever på snabbnudlar. Eller så frågar vi mormors och farmors generation hur de gjorde. Vi slår våra kloka huvuden ihop, krokar arm och agerar för att återigen bli ett matlagande land.
/Maria
