Konsumenternas inflytande över maten verkar öka. Framförallt ekologiska varor går starkt framåt – ibland i sådan takt att de tar slut på hyllan.
För några veckor sedan blev jag stoppad av Ica-handlaren på hörnet.
– Du vet väl att de ekologiska bananerna är slut?
– Hur då slut?
– Det går inte att få tag i några fler. De är slut hos alla mina leverantörer.
– Hur gick det till?
– Folk köper bara Kravbananer numera. När jag har andra bananer får jag slänga mer än jag säljer. Det är de ekologiska som gäller.
– Men var det inte du som för något år sedan slutade ha ekologisk mjölk för att det sålde för dåligt?
– Jo, men det var då. Nu har vi ekologiska mejerivaror i alla möjliga varianter.
– Inte crème fraiche, påpekar en kund som har hört samtalet.
– Oj, då. Det måste jag kolla upp, lovar föreståndaren som har trångt på hyllorna och måste prioritera hårt.
Det verkar faktiskt som att det håller på att hända något på den stagnerade ekomarknaden. Bananerna kanske kan uppfattas som ett specialfall efter alla uppmärksammade giftavslöjanden, men konsumentintresset för det ekologiska ökar inom fler områden i livsmedelsbutiken.
Tillgången på griskött lyckas inte heller hålla jämna steg med efterfrågan. De upprepade köttskandalerna har sänkt trovärdigheten hos den konventionella industrin, och försäljningen av ekokött ökade med 23 procent förra året.
– En kravfläskfilé kostar uppemot 250 kronor per kilo, trots det är den nästan alltid slut, berättade en företrädare för köttbranschen nyligen i Dagens Nyheter.
Även inom övriga EU blir ekomaten hetare.
– De ekologiska livsmedlen är inte längre några nischprodukter, konstaterar EU:s kommissionär för jordbruk och landsbygdsutveckling.
Men när marknaden växer ökar risken för fusk och bedrägerier. EU-kommissionen kommer nu med förslag på skärpta regler för de varor som ska få kallas eko.
Själva kontrollen kan i framtiden underlättas av att vetenskapligt genombrott. Ett danskt-svenskt forskarlag har studerat vitkål på molekylnivå och funnit att produktionssystemet lämnar ett slags avtryck i grönsaken. Med deras metod går det att se om grödan har odlats ekologiskt eller konventionellt, vilket låter betryggande för alla oss som betalar extra för en ekoprodukt.
När det gäller bananer brukar det dock vara lätt att med blotta ögat se skillnaden. Kravvarianten är vanligtvis klart mindre och inget fel med det; många frukter och grönsaker som tillåts växa långsammare i stället för att hetsas fram med moderna metoder smakar ofta mer.
Men visst kan den ekologiska frukt- och grönthyllan ibland se bra trist ut; ett gäng halvdana och trötta exemplar som skriker ut att de helst vill ligga kvar på hyllan fram till den oundvikliga destruktionen.
– Så var det förut med bananerna, säger min Ica-handlare. De ekologiska såg alltid tråkigare ut, men nu har även det ändrats. När efterfrågan och omsättningen ökar, höjs kvaliteten.
Mats-Eric Nilsson är chefredaktör för matmagasinet Hunger.
Texten har tidigare varit publicerad i Svenska dagbladet. Läs fler av Mats-Erics artiklar på Svd Matkultur >>
