I första delen av bloggserien berättade isciderpionjären Andreas Sundgren om varför cider egentligen är fruktvin. Denna del handlar om hur det svenska regelverket sätter käppar i hjulet för ambitiösa ciderproducenter.
Del 2: ”Får inte kallas för cider”
Att äkta cider tillverkningsmässigt, om inte alltid begreppsmässigt, är ett vin är viktigt att etablera när jag nu beskriver Brännland Ciders väg till marknaden med sin produkt.
Under 2011 och 2012 tillverkade Brännland Cider en liten provårgång av sin första iscider. När de få flaskor som producerades kom ut på marknaden under sommaren och hösten 2012 blev responsen enormt positiv och företaget bestämde sig för att utvidga produktionen.
Under våren 2013 fick vi möjlighet att delta i en offertförfrågan från Systembolaget och senare under våren meddelades att Brännland Cider, glädjande nog, hade vunnit upphandlingen och därför skulle få möjlighet att sälja sin iscider genom Systembolaget.
Under hela den process som föregick offertförfarandet och under densamma kallades produkten, i kommunikationen med Systembolaget, på etiketter, i allt informationsmaterial, för iscider.
När en producent har fått möjlighet att släppa en produkt genom Systembolaget så ska varje aspekt av produkten bedömas och godkännas utifrån det regelverk som gäller i svensk och europeisk alkohol- och konsumentlagstiftning samt i Systembolagets offertförfrågan. Informationen på etiketten ska innehålla korrekt och tydlig information om vad som finns i produkten och hur den kan karaktäriseras. Tillsatser ska listas, kontaktinformation ska tillhandahållas.
När vi skickade in vårt märkningsprov till Systembolaget så trodde vi därför att begreppet iscider var problemfritt. Det hade använts i kommunikationen kring offerten, det hade en tydlig internationell förebild och följde i princip ursprungslandets etablerade kvalitetsbeteckning.
Till vår förvåning så var det första svaret från Systembolagets märkningsenhet att vi inte fick använda ordet cider någonstans på vår etikett. Skälet till detta var att den offert som gått ut hade efterfrågat ett fruktvin och att det i sin tur var en annan produktkategori än cider.
För oss blev denna första respons mycket märklig. Som vi tidigare har konstaterat, så är ju en cider att likställa med ett vin med den skillnaden att cider är gjord på äppelmust. Cider är helt enkelt ett fruktvin. Begreppet iscider är viktigt för oss eftersom vår ambition är att etablera produktkategorin i Sverige som bas för en svensk iscider-tradition.
Nästa steg var, efter hänvisning från Systembolaget, att försöka få ett klargörande från Livsmedelsverket kring huruvida ett stilla isvin gjort på 100 procent svenska äpplen kunde betraktas som en cider.
Vi talade med tjänstemän på Livsmedelsverket och läste igenom det gällande regelverket för vad som får kallas och säljas som cider i Sverige.
Det gör gällande att begreppet äppelcider får användas för att beteckna en dryck som innehåller minst 15 procent äppelmust och att den i så fall ska marknadsföras som just äppelcider.
Regelverket svarar förstås inte på om en dryck som innehåller 100 procent äppelmust och tillverkas enligt isvinsprinciper kan kallas cider eller iscider. Det kan tyckas ironiskt men ett brott mot regelverket gäller inte bara för de produkter som ligger under standarden utan också rimligtvis om produkten inte är definierad i standarden även om den är i tillverkarens ögon är mer "äkta”.
Livsmedelsverkets tjänsteman hänvisade oss till den tillsynsmyndighet som har ansvar för att vår tillverkning följer gällande lagstiftning. I vårt fall avdelningen för miljö och hälsa i Vännäs Kommun utanför Umeå, där vi bedriver vår cidertillverkning. I samråd med kommunen tog vi fram en skrivelse där kommunen, efter att ha granskat vår tillverkning, råvarans ursprung och informerats om iscider som dryck och dess ursprung, kunde godkänna både användningen av begreppet cider och av begreppet iscider.
Med denna skrivelse och med några principiella jämförelser med andra produkter i Systembolagets sortiment återgick vi till Systembolagets märkningsenhet.
I positivt samråd så löste vi till slut knuten tillsammans med märkningsenheten och de i sin tur med sina jurister (!), genom att dela upp informationen på etiketten så att man kan betrakta Brännland Iscider som ett varumärke och begrepp och, för att tillfredsställa regelverket, förklarar på etiketten att en iscider är ett isvin gjort på 100% svenska äpplen, ett fruktvin således.
Andreas Sundgren, på den iscidertillverkaren Brännland cider som gör svensk cider på 100 procent äppelmust.
Sista delen handlar om vad det innebär att konkurrera med ”cider” som bara innehåller 15 procent äppelmust.
Alla delar i bloggserien:
Del 1: Riktig cider är egentligen ett fruktvin >>
Del 2: "Får inte kallas för cider" >>
Del 3: Att konkurrera med 15-procentscider >>
Läs mer:
Livsmedelsverkets regelverk för cider >>
Wikipedia-artikel om Ice cider >>
Brännland Ciders inofficiella svenska kvalitets och ursprungsbeteckning >>
Riktig Cider >>
