Livsmedelsproducenterna har länge känt sig pressade att börja rensa bland sina många tillsatser. Och numera har denna kvalitetstrend till och med nått bensinstationerna.
Tanka aldrig dig själv på samma ställe som din bil! Denna varning för kulinariska avåkningar formulerades för ett antal år sedan av den amerikanske författaren och matskribenten Michael Pollan.
Men gäller den fortfarande?
När jag nyligen försåg min hyrbil med bränsle fick jag syn på en reklamtavla som ovanligt stolt berättade om mackens matutbud. Det var dock varken jätterubriken ”Delikatesser” eller att baguetten, salladsbyttan och korven med bröd avbildats på en snajdig marmorskiva, som fångade mitt intresse.
Istället var det grupporträttet som fällts in till vänster om snabbmaten som blicken fastnade på. Där hade hela det svenska kocklandslaget radat upp sig med sina pampiga huvudbonader.
Så vad kan dessa celebra matlagare ha med käket på Statoil att göra? Och hur mycket kan deras gastronomiska välsignelse egentligen vara värd?
Tävlingskockarnas egen potatissallad – som säljs under varumärket KSalat – innehåller ju nio Enummer inklusive förtjockningsmedlen xantangummi och karboximetylcellulosa. Så hur varsamt har kockeliten hanterat sitt varumärke den här gången?
Vilka ingredienser ingår i de rätter som enligt reklamen har utvecklats ”tillsammans med” kocklandslaget? Innan jag hinner undersöka den saken stöter jag av en slump ihop med Fia Gulliksson, programledare för P1:s Meny och matambassadör för Jämtland.
Hon berättar att hon just ställt sådana frågor på Statoils Facebooksida, men att hennes inlägg omedelbart raderats. Och nu blir jag förstås verkligt nyfiken.
På företagets hemsida får jag veta att man på senare tid faktiskt rensat ut tillsatser, tagit bort utskällda smakförstärkare och höjt kötthalten i korvarna. Här finns till och med recepten på de produkter som ingår i det nya förbättrade sortimentet. Bara riktiga råvaror, utan ett enda Enummer!
Och den som inte orkar stoppa sin egen korv eller baka sina egna muffins uppmanas att bege sig till närmaste mack för att enkelt och smidigt köpa den färdiga versionen. Men det finns förstås en hake. Hemsidans recept överensstämmer tyvärr inte riktigt med de verkliga innehållsförteckningarna.
Först när jag via kommunikationsdirektören lyckas få ut dem framträder de tillsatser som de inblandade toppkockarna förmodligen aldrig skulle använda i sina egna kök. Till exempel de ganska ökända fosfaterna E450 och E451, som tillsammans med potatisstärkelsen uppträder i kycklingsalladens kött.
Mats-Eric Nilsson
Texten har tidigare varit publicerad i Svenska dagbladet. Läs fler av Mats-Erics artiklar på Svd Matkultur >>
