Vardag igen, matårets stora helger är över för den här gången. Julbordet uppätet, nyårs och trettonhelgens festmat likaså. Eller? Handen på hjärtat hur mycket gick egentligen i soporna?
Undersökningar visar att vi, trots att vi lägger mindre och mindre pengar på mat, kastar mer och mer. En undersökning gjord av Lunds tekniska högskola, visar att vi slänger en tredjedel av den mat vi köpt in. En av orsakerna kan vara att maten är för billig.
– Den är för billig jämfört med den respekt vi visar maten. Det är egentligen inget som säger att vi inte kan handskas med maten bättre och att den fortfarande kan vara billig. Utan det är det ändrande beteendet som vi är ute efter, säger Ingrid Strid, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, till Ekot.
Samtidigt berättar Lantmännens matvaneundersökning att bara tre procent av svenskarna lagar mat av rester.
– Det var inte länge sedan det i många svenska hushåll var otänkbart att slänga mat och särskilt inte de mängder som slängs i dag, säger Johan Karlström, chef för division Livsmedel på Lantmännen.
Organisationen har startat en kampanj och ger också ut en bok med tips om hur man kan vara rädd om maten.
Till det som hushållen slänger kommer den mat som slängs på restauranger, skolor, sjukhus och äldreboenden. Dessutom slängs ofantliga mängder mat i livsmedelsbutiker.
Varje år slänger svenska matvarubutiker mer än 100 000 ton mat, värd över två miljarder kronor, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
En vanlig orsak till att mat slängs, både hemma och i butik, är bäst-före-datum, särskilt de yngre verkar ha svårare att skilja på bäst-före-datum och sista förbrukningsdag, visade en undersökning som Stockholmskonsumentförening gjorde av ett 70-tal hushåll. Bäst-före-datum är en kvalitetsrekommendation och talar om hur länge producenten kan garantera att produkten är på topp. Näsan, ögonen och smaklökarna får sedan avgöra hur länge den går att äta. Sista förbrukningsdag är den märkning som berättar om hållbarhet. Det anges bara på vissa känsliga varor, som rå korv och köttfärs och betyder att produkten inte får säljas efter det angivna datumet.
Det är också de äldre som har svårast att slänga mat – och är bäst på att ta hand om rester.
Nyårslöfte eller ej, alla vinner på att vi inte slänger den mat som produceras. Att inte slänga är en sport!
•Köp inte hem mer än du behöver.
•Har du köpt och lagat för mycket, använd resterna, till matlåda eller till nästa dags middag.
•Var inte rädd för mögel, det talar om att produkten är någorlunda naturlig. Skär bort från bröd och ost.
•Mat utan konserveringsmedel får något kortare hållbarhetstid. Det behöver inte ses som ett problem om man handlar vad man behöver och inte dubbelt upp, bara för att det är extrapris.
•Strunta ibland i jämförpriserna. Varför köpa en stor burk senap när du behöver en liten, bara för att literpriset låter billigare?
•En prick på exempelsvis ett äpple betyder inte att det är dåligt. Känns det för trist att äta som det är, skala det, eller använd det till något annat: I sallad, kompott, mos, eller stekta med kanel.
Lästips:
