Myndigheterna vill att vi ska äta dubbelt så mycket fibrer för att må bra. Men industrin fyller maten med alltför mycket av några få, som istället får oss att må dåligt.
Ledande forskare varnar för att många människors magproblem hänger ihop med att vi får i oss för mycket tillsatta och konstgjorda fibrer, berättar matreportern Henrik Ennart i en artikelserie i Svenska Dagbladet. Han är också medförfattare till den omtalade boken Döden i Grytan som han skrev tillsammans med Mats-Eric Nilsson.
Åratals av rekommendationer om att äta kostfibrer har fått konsumenterna att granska mängden fibrer på matetiketterna. Problemet är att tillverkarna fyller på med mängder av nya tillsatta fibrer för att göra varorna mer attraktiva, men också för att ge fyllnad och konsistens åt livsmedel som tömts på fett och kolhydrater.
Bakom de höga halterna av kostfiber i innehållsförteckningen, gömmer sig allt från sötningsmedel till e-nummermärkta konsistensgivare. Vissa anses bra för magbakterierna – i lagom dos. Men när de plötsligt finns överallt blir de blir ett problem. En vanlig frukost kan räcka för att göra magen orolig.
Inulin finns i flera sorters lättglass, i frysta lunchpajer, hälsoyoghurt och skinkpålägg. Men även i godis, blåbärssoppa och efterrättsmix som pannacotta. I påkostade bantningsdieter ingår inulin som bulkvara i soppor, smoothies och näringsrika bars. Där hittar vi också oligofruktos och polydextros där det senare har så kraftig laxativ effekt att det är barnförbud och regler för obligatorisk varningsmärkning i USA. Oligofruktos är ännu vanligare än inulin och ingår som framträdande ingrediens i ett stort antal fling- och müsliblandningar.
Beräkningar visar att en normal västerländsk kost ger 7–8 gram inulin per dag enbart från vete, lök, vitlök, purjolök och andra grönsaker. Samtidigt är de flesta forskare eniga om att 5 gram inulin är räcker för bakteriefloran. Ytterligare tillskott är onödiga.
Ny forskning visar att bara fibrer i fullkorn från spannmål skyddar mot cancer, hjärt- och infektionssjukdomar. Tillsatta och industriellt renframställda fibrer har inte samma verkan.
Här är ett axplock av de produkter Henrik Ennart hittade i butikshyllorna.
Bantningsdieter: Allevo, Nestlé, Nutrilett.
Barnmat: Neslté Korvstroganoff, Nestlé barnsmoothie Drikki Ris-banan.
Bröd: Axa Smart och gott.
Efterrätter: Ekströms Pannacotta.
Drycker: Ekströms blåbärssoppa, O´oy plus, Garant drickyoghurt.
Fryst färdigmat: Felix Stor paj.
Frukostflingor: Kelloggs Rice Krispies multigrain, Finax krispiga flingor.
Glass: GB lättglass vanilj.
Kakor: Göteborgs kex, Brago Bokstavskex.
Mejeriprodukter: Arla Yoggi mini, Keso Plus, Skånemejerier Lätt A-fil.
Pålägg: Ridderheims skinka, Kavli Lättost naturell.
Smoothies: Axa Fullkornssmoothie.
FAKTA
Varianter av samma tillsats:
Inulin, Fruktooligosackarid, Oligosackarid, Cikoria extrakt, Cikoria Fiber, Cikoriarotfiber, Fruktan.
Läs artiklarna i sin helhet:
Tillsatta fibrer ger orolig mage>>
"Alla kan inte äta medelhavskost">>
Tillsatta fibrer
saknar hälsoeffekt>>
Gammal ”sanning” bakom fibermyter>>
Lästips:
”Magen – bakterier, buller och brak” heter en skrift av ett antal forskare från Karolinska institutet, som bland annat tar upp de problem som uppstår med ett överdrivet fiberintag.
