Framtidstro i äppellunden

Något är på väg att hända. Från att svenska äpplen varit ratade av konsumenter och handlare och äppelodlingar lagts ned i parti och minut, har framtidstron börjat spira. Flera lantbrukare vågar nu satsa på fruktodling eftersom efterfrågan ökat stort. Vi konsumenter har lyckats vända en trend!

Äntligen äppelsäsong! Under senare år har det trots det varit svårt att hitta svenska äpplen i affärerna. Däremot kan man året runt hitta äpplen från exempelvis Chile eller USA. 

Under krigsåren uppmuntrades yrkesodlare och hemmaodlare. Men sedan början av 70-talet har den svenska fruktodlingen arealmässigt nästan halverats. Pressen från importerade äpplen från Europa och andra delar av världen är stor. Tidigare fanns ett importstopp under den svenska säsongen, men inte nu, så fruktodlarna har haft svårt att få det att gå ihop. De svenska äpplena är dessutom något dyrare. Klimatet gör att det inte går att få ut lika stor skörd som i sydligare odlingsländer. 

Försök har gjorts att rationalisera branschen. Under åren 1989–91 utgick ett röjningsbidrag till odlare som ville lägga ned sina odlingar. I och med Sveriges inträde i EU kunde äppelodlare som högg ned sina odlingar få bidrag per hektar röjd mark. Bidraget gavs för att hugga ned till friska, produktiva odlingar där trädens ålder inte översteg 20 år.

För första gången på många år går det att se ett tydligt trendbrott. Från ett tidigare ointresse från konsumenter ses nu en skriande efterfrågan som gör att äppelodlarna storsatsar. Produktionen ska ökas med 50 procent fram till 2020.

Under de närmaste åren är planen att 60 hektar ska odlas upp under de kommande fyra åren. En av dem som satsar på nya äppelodlingar är Fredric Piper, vd för godsen Högestad och Christinehof.

"Vi siktar på 20 hektar och har i en första omgång beställt träd för fem hektar", berättar Fredric Piper för nyhetsbyrån TT. 

Att en så stor jordägare väljer att satsa på fruktodling är en viktig markör för resten av branschen.

Det svenska klimatet, som ändå är ovanligt gynnsamt på det kustnära Österlen, gör att man bara får ut en knapp tredjedel så mycket frukt per hektar här än i exempelvis Sydeuropa. Det ger ett något högre pris.

"Men det är faktiskt inget problem, folk betalar gärna några kronor mer för svenska äpplen. Konsumenterna vill ha den unika, syrliga smaken som de svenska äpplena har. Aspekten att det är närodlat har också slagit igenom på senare år", säger Lars-Olof Börjesson, vd för Äppelriket på Österlen till TT.

Även i handeln går det att skönja en förändring och i allt fler butiker skyltas stolt med att man säljer svenska äpplen.

Läs mer: Gamla sorter hotade>>