Intresset för bakterierna i vår tarm växer och det forskas allt mer på hur de påverkar oss. I måndags sände Svt en fransk dokumentär om vår tarmflora (repris 2020 och 2022) i Vetenskapens värld. I "Guldet i våra tarmar" berättas om hur viktig vår tarmflora faktiskt är för oss, men att dagens livsstil kan hålla på att utarma den.
En av fyra hade en utarmad flora
Vi har faktiskt fler bakterier än egna celler i våra kroppar, som vi lever i symbios med, men som vi hittills inte har haft särskilt stor kunskap om. Genom att analysera människors avföring har forskare nu kunnat kartlägga vilka bakteriearter som utgör den flora som lever i vårt tarmsystem och hur denna skiljer sig åt mellan olika människor.
En del har nämligen en väldigt rik eller diversifierad flora, med många olika arter. Men så många som en fjärdedel av de personer vars avföring forskarna har analyserat har vad de kallar för en utarmad flora, alltså betydligt färre arter.
Forskarna har även kunnat koppla en flora med hög diversitet till god hälsa och en med låg till hälsoproblem och sjukdomar. Och oroande nog verkar diversiteten minska, i synnerhet i mer moderniserade och industrialiserade samhällen.
Bakterierna skyddar oss
Det är alltså inte antalet bakterier som är viktigt, utan antalet olika arter. Bakterierna producerar nämligen ämnen som kan liknas vid läkemedel, som på olika sätt skyddar mot bland annat inflammation och skadliga bakterier. Olika bakteriearter producerar olika ämnen och skyddar mot olika saker. Ju fler arter, desto bättre skydd.
Men vad beror den utarmade bakteriefloran på? Det är forskarna inte säkra på, men det finns ett antal olika teorier. Sannolikt är det flera faktorer som spelar in.
I programmet tittar man närmare på följande orsaker:
- Ökad användning av antibiotika. Antibiotikan slår nämligen ut även goda bakterier i tarmen, i synnerhet bakterier som bara finns i ett litet antal.
- Fler födslar med kejsarsnitt. Vid själva förlossningen överförs viktiga bakterier från mamman till barnet.
- Mindre fiber i kosten. Fibrer är mat för bakterierna i tarmen och ett tillräckligt intag krävs för att upprätthålla en rik bakterieflora. Det är också viktigt att man får i sig varierande typer av fibrer, i synnerhet från olika grönsaker, eftersom olika bakteriearter vill ha olika typer.
- Tillsatser i maten. I programmet tar man upp djurförsök med två konsistensmedel, polyoxietylensorbitanmonooleat/polysorbat 80 (E433) och karboximetylcellulosa (E466), som bland annat används för att få fett och vätska att blanda sig i olika livsmedel. Forskarna lät möss dricka vätska med de aktuella tillsatserna och genom att sedan analysera deras avföring kunde de se att tarmfloran utarmats. De kunde även se att slemhinnebarriären i tarmen var skadad, vilket hade utlöst en inflammatorisk reaktion som kunde kopplas till bland annat fetma och diabetes typ 2. Detta har Äkta vara skrivit om tidigare här. Mössen som hade ätit tillsatserna uppvisade också ett mer oroligt beteende. Man forskar nu vidare på om tillsatserna kan ha samma effekt på människor, vilket skulle innebära att tillsatsernas säkerhet skulle behöva ses över.
Tillsatsernas påverkan har inte studerats
Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson gick för några år sedan en kurs om vår bakterieflora och hur den påverkar oss. Här är hans kommentar:
– Det forskas allt mer på det här området och mycket tyder på att vår tarmflora har en stor betydelse för hur vi mår. Att vissa tillsatser, som myndigheterna menar är säkra, pekas ut som möjliga orsaker till fetmaepidemier och diabetes är oroande. Det behövs uppenbarligen mer forskning om hur dessa och andra tillsatser påverkar våra viktiga bakterier, säger han.
– Det är anmärkningsvärt, som man säger i dokumentären, att man aldrig har studerat hur tillsatserna påverkar våra tarmbakterier.
För den som är mer intresserad av vår tarmflora, så har Björn skrivit ett referat av det som han lärde sig på kursen.
Ivar Nilsson
Läs mer
Ny forskning på tillsatser och fetma >>
Söker lösningar i tarmens bakterier >>
