En av huvudprinciperna i EU:s livsmedelslagstiftning är att all förpackad mat och dryck ska ha en ingrediensförteckning. Syftet är att konsumenten ska kunna göra ett informerat och medvetet val.
Alkoholdrycker har dock varit undantagna från dessa krav sedan 1979, utan andra skäl än att man inte kunnat komma överens. Bland annat har den inflytelserika vinindustrin gjort hårdnackat motstånd. Efter en rad olika turer beslutade EU-kommissionen till slut om att införa ingrediensförteckningar, något som Äkta vara i likhet flera andra konsumentorganisationer har kämpat för. Tanken är att alla alkoholdrycker ska få ingrediensförteckningar, men av något skäl har kommissionen valt att börja med att ta fram regler som bara gäller vin.
Konsumentovänliga undantag
De nya reglerna, som gäller för vin producerat efter den 8 december i år, innebär visserligen att konsumenten har möjlighet att få veta mer om innehållet än tidigare, men de är tyvärr fulla av konsumentovänliga undantag.
Till att börja med avseende sättet som konsumenten ska få informationen. Det blir nämligen betydligt krångligare att ta del av informationen jämfört med andra livsmedel, om man ens hittar fram till den.
- Ingredienser göms på hemsida
Ingredienserna behöver inte stå på flaskan, utan kan gömmas undan på en hemsida.
- Anonyma QR-koder
Den QR-kod som företagen tillåts använda för att hänvisa till hemsidan behöver inte ha någon text som berättar vad det är, till exempel att man ska skanna den med mobilen för att få veta mer om innehållet. Hur denna märkning ser ut kan du se på bilden ovan, som föreställer en av de flaskor som redan bär denna märkning.
Tycker du att det här låter modernt och smart snarare än krångligt? Fundera då på hur du gör om du inte är smartphoneanvändare. Eller om din mobil inte kan skanna QR-koder. Eller om du handlar i en av alla butiker med dålig mobiltäckning. Och hur gör du när du ska jämföra innehållet i flaskan i vänsterhanden med det i högerhanden?
Allt behöver inte skriva ut
Bortsett från dessa grundläggande brister i den nya lagstiftningen innehåller det dessutom en rad undantag, som gör att vinindustrin på olika sätt kommer undan att behöva tala om vad de har blandat i vinet.
- Dolda tillsatser och ingredienser
Av de 89 olika ämnen som enligt reglerna får tillsättas i vin klassas bara 24 stycken som tillsatser, vilka måste anges i ingrediensförteckningen. Resten klassas som processhjälpmedel och behöver därför inte anges, så länge de inte innehåller allergener som ägg, mjölk eller sulfit. Bedömningen av vad som är processhjälpmedel förefaller vara frikostig gjord, vilket skulle kunna hänga ihop med att listan där detta anges bygger på den internationella vinorganisationen OIV:s lista över så kallade "oenologiska föreningar", och inte på det allmänna regelverk som används för andra livsmedel. Ingredienser som inte behöver anges i vin, men som enligt Äkta varas bedömning troligen hade behövt göra det i andra livsmedel, är till exempel:
- jäst (används för jäsningen),
- tanniner (används för klarning, men även för att göra smaken kraftigare och för att förstärka färgen),
- mjölksyrabakterier (används för att göra vinet mindre surt genom att bryta ner äppelsyra till mindre sur mjölksyra) och
- surhetsreglerande medel (basiska ämnen används för att göra vinet mindre surt).
- Sirap kallas för druvmust
En färg- och smaklös druvsirap, som används istället för vanligt socker eftersom detta i regel inte är tillåtet att blanda i vinet, får i ingrediensförteckningen benämnas med det oskyldiga namnet "koncentrerad druvmust". Skälet att tillsätta denna sirap är bland annat att göra vinet sötare.
- Dolt tillsatt socker
Sådana sötningsmedel som beskrivs ovan, men också vanligt socker, tillsättas ofta i mousserande vin i samband med tappning och sekundärjäsning på flaskan, men behöver inte anges i ingrediensförteckningen. Även här tillsätts dessa ingredienser bland annat för att söta vinet.
Alla andra livsmedelsföretag kan
Vad är då skälen till dessa undantag? Det är inte alltid helt tydligt, men de argument som har framförts från vinindustrin är bland annat följande:
- att alla ingredienser inte skulle få plats på etiketten, i alla fall inte på alla språk,
- att konsumenten inte skulle förstå vad de betyder,
- att vin ofta framställs av små eller medelstora företag, vilka skulle få en för stor börda om de skulle behöva skriva ut allt på etiketten.
Det finns dock ett motargument, som trumfar invändningar som dessa:
Alla andra livsmedelsföretag klarar av det. Stora som små. Utan problem. Till stor nytta för konsumenten.
Äkta vara kommer att driva på för att få bort dessa undantag och även se till att vi får kompletta och lättillgängliga ingrediensförteckningar även för övriga alkoholdrycker på plats.
Vi har också skrivit ett öppet brev till Systembolaget för att få dem att i egen regi tillhandahålla lättillgängliga ingrediensförteckningar i sina fysiska butiker och i sin onlinebutik.
Ivar Nilsson
Läs mer
