Nu har alkoholindustrins förslag på hur alkoholdrycker ska ingrediensdeklarerats offentliggjorts. Enligt det behöver långt ifrån alla ingredienser uppges och de behöver inte heller stå utskrivna på flaskan.

– Förslaget är inte i närheten av att ge konsumenten tillräcklig information, vilket ju var väntat när man låter industrin själva få bestämma reglerna, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

Konsumenter och Europaparlamentet har under lång tid drivit på för att EU-kommissionen ska göra något åt det obegripliga undantag som gör att tillverkarna av alkoholdrycker, till skillnad från andra livsmedelsprodukter, inte behöver ange information om ingredienser och näringsinnehåll.

Industrin fick bestämma

Förra våren kom de, efter 40 år av prat om det, äntligen till skott. Beslutet som fattades gick dock inte helt i konsumenternas favör, vilket Äkta vara skrev om då. Det gick istället ut på att ge alkoholindustrin själv chansen att föreslå särskilt anpassade regler för hur informationen ska anges, som de dessutom själva ska övervaka att de följs.

Nu ett år senare är förslaget klart. Det består av en gemensam skrivelse för hela branschen och dessutom mer detaljerade förslag från var och en av de ingående branschorganisationerna för sprit, vin, öl samt cider och fruktvin.

I det gemensamma förslaget står att konsumenterna ska få information på "skräddarsydda och meningsfulla sätt", vilket verkar vara en omskrivning för att ge sämre information än för andra livsmedel. Vad som ska anges och hur det ska ske skiljer sig dessutom en hel del åt mellan branschorganisationerna.

Vill dölja tillsatser i vin

Mest villiga att lämna ut information om sina produkter är ölbryggerierna, medan vinindustrins förslag knappt vill ge konsumenten någon ytterligare insyn alls jämfört med idag.

Överhuvudtaget är förslagen fyllda av flera diffusa formuleringar och brasklappar, bland annat att ingredienserna inte ska anges så att "företagshemligheter avslöjas" och att man ska "uppmuntra", inte kräva, att medlemsföretagen lämnar information om sina produkter.

Industrins förslag innebär bland annat följande:


  • Inte på flaskan: Informationen behöver inte lämnas på förpackningen, en streckkod eller hänvisning till en hemsida räcker. De skriver bland annat att små producenter och producenter som exporterar till många länder kan få svårt att ge informationen direkt på flaskan. Detta är dock något som alla andra livsmedelstillverkare har löst, utan att behöva tumma på reglerna. Branschen ska dessutom ta fram generell information om olika drycker, som företagen kan hänvisa till istället för att lämna ut specifik information om sina egna drycker.


  • Generell information räcker: Vintillverkarna slipper skriva vilka ingredienser som faktiskt har använts i vinet. Istället vill de kunna lista samtliga ingredienser som enligt EU:s vinlagstiftning får användas i vin. Givetvis inte på flaskan, utan på en hemsida. De kan även hänvisa till branschens gemensamma sida för detta. Vad det aktuella vinet innehåller blir då precis lika oklart som idag, eftersom dessa tillåtna ingredienserna redan finns listade i EU-förordningen.


  • Undantagna tillsatser: De slipper också ange de "naturliga substanser" som har använts för att justera druvmusten eller vinet, till exempel mjölksyra (E270), citronsyra (E330), vinsyra (E334), äppelsyra (E296), koncentrerad druvmust och socker. De behöver inte heller deklarera blandningen av must, vin, socker och sprit, som i olika kombinationer tillsätts vid produktion av mousserande viner. Istället ska samlingsbeteckningen "expedition liqueur" kunna användas i ingrediensförteckningen.


  • Sulfiter: Konserveringsmedlen E220-E228, som är vanliga i vin, behöver inte deklareras för sig. Samlingsnamnet "sulfiter" räcker.


  • Processhjälpmedel: Generellt föreslår man att processhjälpmedel inte ska skrivas ut, vilket är samma regler som gäller för livsmedel. Man kan dock ana att industrin kommer att vara mer frikostiga med att klassa tillsatser som processhjälpmedel än vad en lagstiftare, som ju även jobbar i konsumenternas intresse, skulle ha varit.


  • Vin som ingrediens: I aromatiserat vin, till exempel glögg, behöver man inte skriva ut vad själva vinet innehåller.


EU-kommissionen ska nu ta ställning till om de tycker att branschens förslag är tillräckliga eller om lagstiftning behövs. Om så ska de nya reglerna, på branschens begäran, införas successivt fram till 2021, då en slutlig rapport ska överlämnas till EU-kommissionen.

– Vi hoppas verkligen att kommissionen inte accepterar ett så bristfälligt förslag. Det enda rimliga är att samma regler ska gälla som för andra livsmedel och att myndigheterna, inte företagen själva, ska reglera och kontrollera detta, säger Björn Bernhardson.

Ivar Nilsson

Läs mer

EU vill låta alkoholindustrin sköta märkningen själva >>


Annons