Livsmedelsverket har tagit fram ett förslag till uppdaterade svenska kostråd, som nu är ute på remiss. Där finns lite nyheter om att vi bör minska ännu mer på kött och chark samt öka intaget av frukt-, grönt och baljväxter. I övrigt är det ungefär samma råd som tidigare, huvudsakligen att begränsa mängden salt, fett och socker som vi får i oss.

När det gäller ultraprocessad mat, har man valt att avstå från råd, trots att en ständigt växande mängd forskning kopplar den till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem. Det tycker Äkta vara är fel och uppmanar myndigheten att ta sig en titt på de franska kostråden som kom 2019.

Här är det remissvar som Äkta vara har skickat in till Livsmedelsverket:

Äkta vara Sveriges remissvar om de nya svenska kostråden (2023/04398)

Vi tycker att det är synd att Livsmedelsverket har valt bort att ge kostråd kring ultraprocessad mat. Det kommer ständig ny forskning som kopplar sådana livsmedel till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem. Även om det fortfarande behövs mer forskning för att klarlägga orsakerna till sambanden, så finns det utrymme för att använda begreppet redan idag.

Varför finns det råd om processade köttprodukter?
Vi har idag kostråd om att begränsa intaget av processade köttprodukter, eftersom det finns ett tydligt samband med framför allt vissa cancerformer. Trots det kan forskningen ännu inte svara på exakt vad i dessa produkter som är boven, även om det finns hypoteser.

Kostråden ger oss därför ingen vägledning om det finns bättre eller sämre processade köttprodukter. Är kycklingbaserade produkter bättre än sådana som är baserade på rött kött? Lufttorkade bättre än rökta? Och spelar det någon roll om produkterna är tillverkade med konserveringsmedlet nitrit, som misstänks spela en viktig roll? När man inkluderar råden om att begränsa intaget av processade köttprodukter har man uppenbarligen använt försiktighetsprincipen, vilket man skulle kunna göra även när det gäller ultraprocessad mat.

Framsynta franska kostråd
I Frankrike har man sedan 2019 haft kostråd, framtagna på vetenskaplig grund, om att begränsa intaget av ultraprocessad mat (underlaget till råden finns att ladda ner på engelska här, se knapp längst ner på sidan). Till sin befolkning ger man bland annat följande råd:

  • Begränsa intaget av sockersötade, feta, salta och ultraprocessade livsmedel.

På ett liknande sätt borde det se ut i de nya svenska kostråden.

Livsmedelsverket menar att det finns problem med att avgöra vad som ska räknas som ultraprocessad mat. Det behöver dock inte vara så svårt. I Frankrike ger man bland annat följande råd:

  • Välj produkter som är fria från tillsatser eller som innehåller så få tillsatser som möjligt.*
  • Begränsa inte bara intaget av sockersötade utan även sötningsmedelssötade drycker.
  • Välj hemlagad mat, när det är möjligt, och använd färska, konserverade eller frysta ej tillredda råvaror.

Snabbmat i stället för ultraprocessad mat?
Visserligen verkar Livsmedelsverket i de nya råden i stället lansera begreppet snabbmat, som något som vi bör undvika. Men det begreppet är minst lika problematiskt. På samma sätt som Livsmedelsverket påpekar att det finns både nyttig och onyttig ultraprocessad mat, så finns det ju både nyttig och onyttig snabbmat. Vad är det egentligen med hastigheten med vilken maten tillverkas och serveras, som gör den dålig? Och är take away-mat sämre än mat som man äter på plats på restaurangen? Konstigt nog presenterar Livsmedelsverket inget underlag på detta område.

Konflikter mellan kostråd finns redan
Livsmedelsverket lyfter att det är problematiskt att det finns livsmedel som klassas som ultraprocessade, men som samtidigt kan ha andra hälsofördelar. Till exempel att ett industribakat, ultraprocessat, bröd kan vara rikt på fullkorn, vilket är nyttigt. Men det är ju fallet även med de andra kostråden, att de kan stå emot varandra. Ett bröd kan innehålla mycket fullkorn, men samtidigt mycket mättat fett eller socker. En fettreducerad produkt kan innehålla massor av socker eller salt. Fullkorn kan hämma upptaget av järn och andra mineraler. Och när man nu har infört kompletterande råd baserade på miljö mm, så tillkommer ännu fler sådana konflikter. Sällan kan man som konsument få allt.

Att välja mat är alltid en kompromiss mellan olika aspekter, utöver hälso- och miljömässiga aspekter även sådant som pris, tillgänglighet, bekvämlighet och smak. Där kan man behöva ge råd som gör det lättare för konsumenten att undvika typiska fallgropar.

Ett kompletterande perspektiv
Begreppet ultraprocessad mat har ett brett perspektiv på mat och ätande, som saknas i de traditionella kostråden. Att äta handlar inte bara om enskilda näringsämnen, utan också om helheten, vilket begreppet faktiskt sätter fingret på. Råd kring ultraprocessad mat skulle därför utgöra ett utmärkt komplement till de traditionella kostråden.

Man kan också vidga perspektivet ytterligare och göra som vårt grannland Norge och ha med råd om gemensamma måltider och matglädje. Det är faktorer som ofta påverkar hur och vad vi äter på ett positivt sätt, utöver annan positiv påverkan på vårt psykiska mående och vår utveckling.

Här kan du se hur de franska kostråden ser ut i praktiken (endast på franska, men en automatöversatt version finns här)

* = Det direkta skälet som den franska hälsomyndigheten hänvisar till är att "den långsiktiga påverkan på hälsan fortfarande är dåligt utredd".

Annons