Ost, korv sylt, färdigmat. Först när maten står i hallen får du veta vad den innehåller. Då är det så dags att välja bort tillsatser, industriella eller allergiframkallande ingredienser. Äkta vara anmäler nu den bristande märkningen i internetbutiker till Livsmedelsverket.
Att produkter vi handlar i butiken har en innehållsförteckning är ett lagstiftat och självklart krav. Men idag, då det finns allt större möjligheter att handla mat via nätet, blir det lätt att man köper grisen i säcken.
Äkta vara har granskat utbudet i tre av de större livsmedelsaffärerna på nätet, Netxtra (Axfood) och Mataffären (Coop) och Icas nätbutiker.
Resultatet är nedslående: Ica har helt struntat i att märka upp de produkter man säljer på sajten, de två övriga sköter sig bättre, men även där saknas innehållsförteckningar på ett stort antal produkter.
– Det borde vara en självklarhet, oavsett om man handlar i en vanlig butik eller i en nätbutik att konsumenten har en chans att bedöma en varas innehåll innan man betalar för den, säger Björn Bernhardson, ordförande i föreningen Äkta vara.
”Om en vara är tillverkad av flera ingredienser måste dessa anges på förpackningen. Ingrediensförteckningen ska inledas med en rubrik som innehåller ordet "ingredienser".
Formuleringen på Livsmedelsverkets hemsida grundar sig i EU-lagstiftningen, där kravet på ingrediensförteckning räknas till de obligatoriska uppgifter som ska finnas på en förpackning. Meningen är att konsumenten ska kunna ta ställning till varans innehåll innan man köper den. Märkningen ska vara synlig och inte döljas. Därför fick till exempel inte SJ, efter att Äkta vara anmält saken till Livsmedelsverket, fortsätta med sina gömda etiketter som gick att läsa först när kunden öppnat förpackningen.
Dagens lagstiftning om märkning kräver en hel del av producenten, men ett betydande ansvar skjuts också över på konsumenten. Visst får man ha tre sorters konserveringsmedel i osten, bara det tydligt redovisas på förpackningen. Först då kan kunden göra ett medvetet val.
De varor man köper över har förstås en ingrediensmärkning. Problemet är att kunden inte kan bedöma varan innan maten betalats och levererats, eftersom innehållet inte redovisas på sajterna. När soppan, brödet eller leverpastejen väl är uppackad kan man avgöra om man egentligen vill ha den.
Ica slarvar mest
Ica har startat en hel uppsättning lokala nätbutiker, men har en gemensam ram för sina beställningssajter. Gemensamt är dessvärre också att det fattas innehållsförteckningar på alla produkter.
Coops Mataffären.se startade 2008. I februari 2009 skrev Äkta vara och klagade hos kundtjänst på att få varor hade ingrediensförteckningar redovisade på sajten. Svaret blev ett löfte om uppdatering och förbättring. Nu snart två år senare finns det fortfarande stora luckor. Bara drygt hälften av de hårdostar man kan köpa ur Mataffärens sortiment har ingrediensförteckning. Det gäller också för mörkt bröd. Än värre ser det ut för varugruppen påläggskorv där över 80 procent av korvarna saknar redovisning av innehållet och inom varugruppen mjukost finns inte en enda innehållsförteckning.
I Netxtra, som är Prisxtras nätbutik, ser det något bättre ut med märkningen, men fortfarande saknar nära 70 procent av mjukostarna ingredienslista. 40 procent av påläggskorvarna och 30 procent av det mörka brödet är också utan märkning, medan smaksatt yoghurt redovisas något bättre; där är det ”bara” 19 procent av produkterna som inte har någon innehållsförteckning.
Anmäler till Livsmedelsverket
– Vi vill få till en snabb ändring. Om det är så att det finns en lucka i EU-lagstiftningen vill vi få det prövat. Därför anmäler vi bristerna till Livsmedelsverket, säger Björn Bernhardson.
PS Ärendet har överlämnats till Konsumentverket, eftersom Livsmedelsverket inte har tillsynsansvar över nätbutikerna.
