I takt med att vi äter mer ultraprocessad industrimat ökar vår påverkan på ekosystemet genom att utsläppen av växthusgaser ökar, mer vatten används och större ytor mark tas i anspråk. Dessa slutsatser drar forskare i en ny studie som publicerats i tidskriften The Lancet Planetary Health i november 2021.

Studien har kartlagt 30 år av kostförändringar hos människor i Brasiliens storstadsområden och undersöker alltså för första gången hur den ökade konsumtionen av ultraprocessade livsmedel hänger ihop med klimatförändringar. 

 FAKTA: NOVA mat-klassificeringssystem NOVA är ett vedertaget system för klassificering av livsmedel. NOVA delar in livsmedel i fyra grupper:

Grupp 1 - Obehandlade eller minimalt bearbetade livsmedel
Obehandlade eller naturliga livsmedel, exempelvis grönsaker, kött, ägg, mjölk, fisk, frön, nötter och svamp.

Grupp 2 - Bearbetade ingredienser
Ämnen som erhålls direkt från livsmedel i grupp 1 eller från naturen genom processer som pressning, raffinering, malning och torkning. Exempel: Salt från havet, socker från sockerrör, vegetabiliska oljor från oliver eller frön, smör från mjölk, stärkelse från potatis.


Grupp 3 - Processade livsmedel
Relativt enkla produkter tillverkade genom att tillsätta socker, olja, salt eller andra grupp 2-ämnen till grupp 1-livsmedel. De flesta bearbetade livsmedel har två eller tre ingredienser.
Exempelvis: Konserverade grönsaker, frukt och baljväxter, saltade nötter och frön, rökt kött, konserverad fisk, ostar och opaketerat nybakat bröd.

Grupp 4 - Ultraprocessad mat och dryck
Industriella produkter som innehåller många ingredienser. Ofta de som också används i processade livsmedel, såsom socker, oljor, fetter, salt, antioxidanter, stabilisatorer och konserveringsmedel. Exempelvis: Korvar, snacks, sötade drycker, kakor och färdigmat.



Ultraprocessade livsmedel påverkar klimatet mest

Studien har, genom att använda nationellt representativa data, kartlagt kostmönster hos den urbana befolkningen i Brasilien över en 30-årsperiod, och drar slutsatsen att ultraprocessade livsmedel utgör det största bidraget till landets mat-relaterade utsläpp av växthusgaser och miljömässig fotavtryck – till exempel avskogning.

Studien beräknade miljöpåverkan av inköpta livsmedel per 1 000 konsumerade kalorier för de fyra livsmedelsgrupperna som beskrivs av det vida använda NOVA-systemet (se faktaruta).

I studien samarbetade forskare från University of Sao Paulo, City University of London, University of Manchester, Brunel University London och University of Sheffield. De samlade och analyserade tillgänglig data från de urbana hushållens mat-budgetar mellan 1987 och 2018.

Fördubblat intag av ultraprocessat kött
Studien fann att medan andelen obehandlade livsmedel (grupp 1) och bearbetade ingredienser (grupp 2) i hushållens kost hade minskat, hade mängden processad (grupp 3) och ultraprocessad mat (grupp 4) som konsumerades ökat. Studien visade också att den ökande miljöpåverkan från ultraprocessade livsmedel till stor del drevs av en ökad konsumtion av ultraprocessat kött, som under de drygt 30 åren hade mer än fördubblats.


 FAKTA: Ultraprocessade livsmedel 

Ultraprocessade livsmedel inkluderar processade köttprodukter som korv och andra halv- och helfabrikat så som färdigrätter, matfettsblandningar, godis, sötade drycker, snacks, förpackade bröd och bakverk, och annan mat och dryck som innehåller konstgjorda tillsatser som sötningsmedel och smakämnen.

Medan ett högt intag av industrimaten länge har kopplats till negativa effekter på människors hälsa, så som diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, högt kolesterol och vissa cancerformer, har det har tidigare inte funnits någon forskning kring vilken inverkan en kost bestående av ultraprocessade livsmedel har på planetens hälsa.

Läs mer om ultraprocessad mat: 

Dokumentärfilm om industrimaten >>
Mats-Eric Nilsson om märkning av ultraprocessad mat >>

Daniella Bergman






Annons