Det som står på menyn är inte alltid det som hamnar på tallriken. Krabba kan vara vanlig fisk med tillsatser, filé kan vara malt och pressat kött och fetaost kan vara billig salladsost. En rapport från Livsmedelsverket visar på ett utbrett fusk på svenska restauranger.


Står det på menyn att det ska vara fetaost på pizzan eller i salladen så ska det väl även vara det som du får på tallriken. Men så är inte alltid fallet. När Livsmedelsverket jämförde menyerna på 59 restauranger i 13 kommuner, med de varor som de faktiskt köpt in, visade sig ett utbrett fusk med framförallt av EU skyddade beteckningar.


Just den ursprungsskyddade fetaosten, som ska vara tillverkad i Grekland av får- och getmjölk, visade sig på hälften av de undersökta restaurangerna vara utbytt mot billigare så kallad salladsost, gjord på komjölk. Totalt serverade åtta av tio restauranger annat än vad som utlovades på menyn.


– Det är här tyder på att konsumenterna ofta inte får vad de betalar för och att det finns all anledning att fortsätta kontrollera att reglerna följs kring skyddade ursprungsbeteckningar, säger Pontus Elvingsson, statsinspektör på Livsmedelsverket.


Inspektörerna fann också att till exempel krabba på menyn egentligen var "crabsticks"  eller surimi som egentligen ska kallas   bestånde av fisk, färg, aromämne och risstärkelse eller ägg, samt att filé och annat finare kött i själva verket var billigare styckningsdetaljer eller rent av malt och sammanpressat kött.


Hela listan på beteckningar på ingredienser som inte stämde överens med verkligheten var:


  • Ansjovis

  • Feta

  • Fläskfilé

  • Fårost

  • Gorgonzola

  • Jämtländskt nötkött

  • Kalix löjrom

  • Krabba

  • Lövbiff

  • Mozzarella

  • Oxfilé

  • Parmaskinka

  • Parmesan

  • Rödspätta

  • Skinka


Livsmedelsverket ser allvarligt på att konsumenten vilseleds. Även om undersökningen inte visar hur det är i hela landet så bekräftas bilden av enskilda kommuner som genomfört liknande kontroller, säger Pontus Elvingsson.


Skälet till felmärkningarna kan enligt verket vara en prisfråga, att fuskprodukterna är betydligt billigare än den äkta varan, men kan också bero på okunnighet.

Livsmedelsverket kontrollerade också hur märkningen av de skyddade beteckningarna efterlevdes i butiker. Även där fann man fel, bland annat att skyddade beteckningar hade använts utan att EU:s märkningssymboler eller text fanns med på förpackningen.


Sammanlagt upptäcktes 108 felaktigt märkta produkter i kontrollerade 34 butiker.


EU:s skyddade beteckningar


Det finns tre olika typer av skyddade beteckningar inom EU:

 

  • Skyddad ursprungsbeteckning (SUB): Produkten är producerad, bearbetad och beredd inom ett visst avgränsat geografiskt område med en för området karaktäristisk metod. Exempel: Fetaost, Parmaskinka, Parmigiano-Reggiano (parmesanost) och Kalix löjrom.

  • Skyddad geografisk beteckning (SGB): Produkten är knuten till området åtminstone genom att vara producerad, bearbetad eller beredd där. Exempel: Sveciaost och Skånsk spettekaka.

  • Garanterad traditionell specialitet (GTS): Inget krav på ursprung finns, men produkten ska anknyta till ett visst område genom en speciell sammansättning eller framställningsmetod associerad med det. Exempel: Hushållsost och Falukorv.

Källa: wikipedia.se
Ivar Nilsson

 

Annons