Än är det långt till vår. För den som vill äta vad säsongerna erbjuder och har gått igenom hela rotfruktskatalogen börjar kanske längta efter något färskt, friskt och närodlat att sätta tänderna i. Då är faktiskt de något bortglömda groddarna räddningen. Idag onsdag presenterar Svenskt Sigill klimatcertifierade groddar, de första i Sverige och världen.
Groddar och skott är gott, riktigt nyttigt och klimatsmart. Det går åt ungefär en halv kilowattimme per kilo groddar vilket är ungefär en tiondel av energin som går åt när man producerar gurka, och man får mycket mer näringsämnen på köpet. Under vintern är det svårare att hitta bra närproducerade grönsaker som är klimatsmarta, det blir mest rotsaker och det är ju inte fel men så här års brukar man längta efter variation. Och nu finns det klimatcertifierade groddar, inom några veckor även skott. Ärtskott, solrosskott, mungbönor och alfalfa är de vanligaste men det finns även mer annorlunda sorter som rädisa, rödbeta och vitlök.
Sveriges groddodlare drabbades hårt då Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet snabbt gick ut och varnade konsumenterna för groddar efter ett utbrott av EHEC i Tyskland och Frankrike. Förhastat visade det sig, eftersom man kort därpå tvingades återkalla larmet. Det var ingen risk att äta svenskodlade groddar, skadan var redan skedd och de svenska groddodlarna känner fortfarande av följderna. Enligt en kartläggning som gjorts av europeiska branschorganisationen är svensk groddodling bland den säkraste i EU. Här pastöriserar man nämligen fröna före odling, vilket innebär att man sänker ner fröna i ett hett vattenbad för att få bort eventuella bakterier.
Groddodlaren Tomas Norberg producerar i dagsläget 34 ton groddar per år och ungefär lika mycket solros- och ärtskott. Jämfört med att producera gurka innebär hans produktion en energibesparing på över 300 000 kWh. Det motsvarar energiinnehållet i 30 000 liter olja.
Fakta:
Maten står för i runda tal 25 procent av Sveriges samlade utsläpp av klimatgaser. Svenskt Sigill och Kravlanserade i juni 2010 ett regelverk för att kunna klimatcertifiera livsmedel. Fullt tillämpat skulle detta innebära en kraftfull minskning av matens klimatpåverkan.
De första klimatcertifierade livsmedlen finns redan på marknaden och fler står i kö.