Den svenska livsmedelskontrollen är otillräcklig för att motarbeta fusket med livsmedel. Det slås fast i en utredning, ledd av Eva-Lotta Hedin, som idag lämnades över till regeringen.

Blir lurade
Det fusk som hon talar om i utredningen kännetecknas av att aktörer medvetet överträder lagstiftningen för ekonomisk vinning. De nämner exempelvis att man blandar hästkött i kebaben, spär ut olivoljan, ändrar bäst före-datum på köttfärsen eller säljer importerade jordgubbar som svenska. Resultatet blir att konsumenter blir lurade och seriösa företag utsätts för illojal konkurrens.

Livsmedelsfusket är enligt utredaren omfattande, även om det påpekas att det är svårt att göra tillförlitliga uppskattningar. De undersökningar som har gjorts tyder i alla fall på att det fusk som upptäcks bara är toppen av ett isberg.

Fuskenhet på Livsmedelsverket
Dagens svenska system för livsmedelskontroll, där statliga myndigheter och kommuner delar på ansvaret, är inte anpassat för att upptäcka fusket. De länder som är bäst på att avslöja livsmedelsfusk har centraliserade enheter som är specialiserade på dessa typer av kontroller och som utöver inspektörer även kan bestå av poliser, journalister, revisorer och analytiker.

Därför föreslår Hedin att regeringen bland annat skapar en särskild fuskenhet hos Livsmedelsverket, som är specialiserad på att upptäcka och utreda fusk. Ansvaret för enheten ska delas mellan Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

Sanktionsavgift
Inte heller straffen för fuskarna är tillräckliga, enligt utredningen. Få överträdelser anmäls till åklagare och ännu färre leder till påföljd. Hedin föreslår därför att en sanktionsavgift införs, som ska vara dubbelt så stort det belopp som fuskarna beräknas ha tjänat på fusket eller om det inte är möjligt utifrån hur allvarlig överträdelsen har varit med ett maxbelopp på 50 miljoner.

Annons