Kakao

Kakaoträdet, theobróma cacáo, växer i ett bälte runt ekvatorn. De tre vanligaste bönsorterna heter Criollo, och Forastero. Den förstnämnda anses mest delikat och ömtålig, medan den andra står för 80 procent av produktionen. Den sistnämnda står för 10–15 procent och används ofta i blandningar.

Kakaoträdets frön fermenteras, torkas och rostas. Därefter pressas och mals bönorna till kakaomassa. Ur denna massa pressas en del av fettet ut och blir kakaosmör som används i tillverkningen av choklad. Återstoden mals till kakaopulver.

Man kan möjligen tro att kakaopulver är ren produkt. Det är det, men vissa producenter har svårt att hålla fingrarna borta från tillsatsburken. Vissa tillverkare behandlar pulvret med surhetsreglerande medel, så kallad alkalisering, för att öka lösligheten och mildra, eller försvaga om man så vill, smaken. Vissa tillverkare deklarerar surhetsreglerande medel på ingrediensförteckningen, vilket tyder på att det finns rester kvar av detta i produkten. I bland tillsätter man också naturlig eller syntetisk vaniljarom.

Se upp för
Kakao som innehåller syntetisk vaniljarom (vanillin) har som tur är blivit ovanligare, men det kan förekomma. Icas kakao av eget märke innehåller två surhetsreglerande medel: E501, kaliumkarbonat, och E524, natriumhydroxid, eller kaustiksoda som det också kallas.

Leta efter
Ä-märkt kakao, så sliper du tillsatser i kakaon.

Ekologiskt
Det finns ekologiska kakaopulver av flera märken, bland annat butikernas egna. Ofta innehåller de dock någon form av surhetsreglerande medel.

Tips
Gör din egen blandning till mjölkchoklad, då slipper du översötad, vanilinstinn dryck. Rör först ut kakao och socker i lite varm mjölk eller grädde, då blir det färre kakaoklumpar i chokladen.

Exempel på Ä-märkta kakaoprodukter: