Vanilj

Bara en liten del av den vaniljsmak som finns i våra livsmedel kommer från den orkidé som aromingenjörerna så gärna vill härma. Det mesta är alltså fusk och man kan dra slutsatsen att det måste vara något mycket speciellt med den äkta vaniljen eftersom butikernas produkter är så nedlusade med alla dessa kopior. Från glass till luftrenare.

I sitt naturliga tillstånd förefaller vaniljorkidén till en början vara helt ointressant. Fröskidan har vid skörd i det närmaste ingen doft alls. Den särpräglade smaken utvecklas genom en ganska komplicerad behandling – där soltorkning är ett centralt inslag och skidan svartnar. Sammanlagt tar denna process omkring sex månader och är en av förklaringarna till vaniljens höga pris. Den andra är att pollineringen måste ske manuellt.

De viktigaste vaniljtyperna är bourbon – från Madagaskar och Indonesien – tahitisk och mexikansk. Alla med sin egen karaktär, men med den svårbeskrivbara sötaktiga och samtidigt nyanserade aromen som gemensam nämnare. Och det är just denna komplexitet som smakteknologerna aldrig kommer att kunna fånga.

Se upp för
vanillin. Det kan utvinnas ur bland annat petroleumprodukter och rötad gran. Här gäller det dock att vara på sin vakt eftersom många produkter har vanilj i namnet på förpackningens framsida trots att de smaksatts med vanillin. Uttrycket "naturlig arom" är också något att se upp med. Det betyder nämligen oftast inte att smaken kommer från vanilj. Endast uttrycket "naturlig vaniljarom" garanterar detta (läs mer här).

Leta efter
produkter som uteslutande innehåller riktig vanilj eller vaniljextrakt. Håll dock utkik efter om även "arom" eller "vaniljarom" finns med bland ingredienserna. Tillverkarna kan nämligen använda en mindre mängd vaniljstång, för att kunna skriva äkta vanilj på förpackningen, samtidigt som huvuddelen av smaken kommer från det konstgjorda och betydligt billigare aromämnet.

Se även "Äkta eller fejkad vaniljsmak i glassen?" >>

Se även Vaniljsocker >>